2015-01-30

Fredagskänslor och statyer


Det går att göra även en grå fredag till en trevlig dag! Bland annat kan man gå och äta en god buffé med en trevlig väninna och prata och skratta bort både nattens (ringa) snöfall och Vätterns pinande januarivindar till varm trivsamhet.

Sedan kan man ju dessutom nörda till det lite med den alltid medföljande kameran, trots att ljusförhållandena inte var de bästa och att fötterna blev lite blöta i snöslasket.

På bilderna syns bland annat en av Jönköpings senaste kultursatsningar, nämligen en gammal alm i Rådhusparken som ansågs så farlig att den skulle sågas ner. Men i stället fick den bli trollstaty helt i John Bauers anda. I mitt tycke en trevlig lösning. Tittar du noga, så ser du, förresten, att trollet har ett par tändstickor med sig, så som sig bör i den gamla tändsticksstaden.

"Harpolekaren och hans son Gunnar" befann sig i nämnda park även idag och tänk, att stackars Gunnarpojken var fortfarande helt utan kläder! Förstår verkligen inte vad den där pappan tänker på! Nästa gång ska jag bestämt ta med mig en värmande pläd till pojken. För värmen och för anständigheten.  :)

2015-01-28

Limerick

Jag gör vad som helst för att slippa gå upp i vettig tid på morgonen. Till exempel kan jag skriva en limerick.

Nu vill jag gärna utmana dig att skriva en på din blogg också. Du behöver dock inte dikta i bädden... Länka gärna hit, så att jag vet.

Min blev så här:

En husa så näpen från Skagen
satt på en sten, solade magen.
Hon tänkte som så,
nog borde det gå,
att locka hit bonden från hagen.

Fin eller hur?

Ursprungligen skulle en limerick vara en aning ekivok. Är inte min det, åtminstone om man har lite fantasi?  :)

Här en annan gynnare på Jönköpings Rosarium, solande på en sten:



Bilden är lite överexponerad, men så blir det lätt i starkt solsken. Undrar hur pigan såg ut?  :)

2015-01-27

Vad jag önskar, att...

En grå tisdag, men vad jag önskar, att jag hade tagit den där promenaden ändå! Fast det har inte blivit av, har levt på att jag promenerade igår... Tyvärr har jag en trist tendens att tänka på det där sättet, särskilt nu under den här årstiden. Nu är det redan mörkt och då vill jag absolut inte gå ut. Sotis har definitivt inget gott inflytande på mig, bara lägger sig intill mig i soffan och/eller sängen och spinner.

I stället har jag börjat läsa i en bok av Theodor Kallifatides och så har jag kämpat med ett korsord i tidningen Vi. De är ofta så knepiga, att jag får ge upp, vilket ju är mäkta irriterande. Ibland är det nyttigt att gå ifrån en stund och spola om hjärnan, om man kör fast... och det var precis vad jag gjorde.

Se, se vad jag gjorde för att skaka av mig frustrationen:


Absolut veganska och riktigt goda kanelbullar. En mugg kaffe på det och så är jag glad igen.
Vill du ha, förresten... jag bjuder.


2015-01-23

JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV!

Vanudådå? Älskar mig själv, så att det behöver rubriceras? Har denna kvinna floppat ur helt och hållet nu?

Nej, hoppas verkligen inte det. Men, du hade också älskat mig, om du hade ätit frukost med mig idag...

Men, för att börja från början, så var det så här:

Igårkväll fick jag för mig att jag skulle baka samosas och polarbröd à la Aila, trots att klockan var ganska mycket. Men det där med tiden är ju ett begränsande påhitt, resonerade jag... och satte i gång.

Hade redan filodeg i kylen, så behövde inte ge mig på den tidskrävande och svåra konsten att få fram dessa lövtunna degplattor. Så det var bara att göra fyllningen och sedan vika ihop. Testade lite olika vikningar, men det fick gå snabbt. Klockuslingen tickade faktiskt även för nattugglan.


För att återkomma till det där att älska mig... så blev bröden så vansinnigt goda (jo, klart att jag provsmakade, trots den sena timmen), att jag längtade något otroligt till frukosten, när jag gick och la mig.

*   *   *

Nu är jag i det lyckliga tillståndet att frukosten är intagen. Ja, jag älskar fortfarande mig själv. Hm... eller, rättare sagt, åtminstone mina nattliga bakverk.

Jo... och självklart är bröden helt fria från animaliska ingredienser.

Har du några favoritbröd?

Trevlig fredag!

2015-01-22

Påfflor som promenadbelöning

Snöslask, snöslask hela dan... Men, det fick inte hindra mig från att ta en liten promenad. Annars finns ju risk, att man växer ihop med soffan och det kunde kanske bli lite opraktiskt.

Det blev en riktigt skön promenad, i alla fall som det känns nu, efteråt.


Väl hemma igen skulle det tappra jaget och den kurrande magen givetvis belönas rikligt. Det gjorde jag genom att servera påfflor med tillbehör.

Vad en påffla är för något? Jo, det är kokt potatis pressad i våffeljärn. Jättegott!


2015-01-21

RÄDDAD

Det blev ett ganska långt jullov från bloggen, men nu är det hög tid att återvända till vardagen. Trodde nästan själv, att jag gått i ide, men så är det inte...

Till att börja med måste jag konstatera, att januarislasket inte har inneburit någon större inspiration vare sig till det ena eller det andra. Jag har bara kravlöst flutit med, från ena dagen till nästa.

Idag var det återigen dags för lite snö, får se hur länge den stannar denna gång. Det blev genast lite ljusare, men några andra fördelar vet jag inte, om jag kommer på. Möjligen att det ändå är lite vackert, särskilt om man tycker om vita slingrande vägar.


Längst bak ser ni några av Husqvarna AB:s röda byggnader skymta och till höger, bakom björkarna, syns Vapenvallen (som ju är hemmaarena för det halvdåliga fotbollslaget Husqvarna FF).

Hade långlunch på stan idag och det blev en god indisk buffé i gott sällskap. Precis utanför restaurangen stod det en reklampelare, uppenbarligen i avsikt att väcka det dåliga samvetet efter frosseriet. Riktigt, riktigt fult, tänkte jag och började genast fundera på ett motdrag.

"För 199 kr/mån tränar du dygnet runt på alla våra anläggningar!"... Så skriver de - och jag fattade ingenting!

Fitness 24 - seven. Men jag fattade ändå inte.

För hur skulle jag kunna vara på alla deras anläggningar, samtidigt? Hm, och att träna dygnet runt låter ju också rätt jobbigt. Vi människor behöver ju sova, också...

Nej, den där annonsen gick jag inte på, så nu är jag räddad och kan fortsätta med mitt träningsfattiga januariliv.

Har du lyckats att undvika träning lika framgångsrikt?