2015-03-11

ETT TREVLIGT MÅSTE

Alldeles blå marshimmel med värmande sol, knappt någon vind, ganska många plusgrader. Då fanns det bara ett läge - ett måste - till och med för en latmask. Så det fick bli ut genom ytterdörren, ut i den vårliga geografin och inte alltför tjocka kläder på.



Åt vilket håll skulle jag gå då? Sjön, skogen, ån eller stan?

Det fick bli ån idag, förbi fotbollsplaner, Smedbyn, Vapenvallen, glada änder och mycket annat.

Då och då kastade jag en blick mot bergen, Husqvarna AB:s anläggningar, himlen och givetvis solen. Burken med D-vitaminer är ändå nästan slut, så lite gratis påfyllning var extra välkommet.


Det var så där alldeles underbart att bara finnas till denna dag. Ingen klocka, inga plikter, bara låta stegen styra utan något bestämt mål.

När jag stod på en av broarna över ån och tittade ner på det stilla flytande vattnet, blev jag plötsligt varse om lite mer aktivitet. Kanoting är nämligen en populär sport här och nu kom det en riktigt duktig kanotist nästan flygande genom ån. Jag blev så imponerad av framfarten, att jag knappt hann med kameran...

Se en sån stil han har:


En annan populär och imponerande sport här är klättring. Här en modig utövare på väg uppför Brunstorpsberget. Även om det inte handlar om K2 eller Mount Everest precis, så ser det ändå lite läskigt ut. Jag skulle absolut inte våga!


Men en promenad klarade jag av. Dagens "måste" blev faktiskt ett riktigt trevligt sådant.

7 kommentarer:

  1. Underbara bilder! Jag har också varit ute och traskat idag även att det just nu bär emot. Ensamhetspromenader är inte riktigt min grej, men jag måste ju vänja mig. Oavsett så har det varit fantastiskt väder och det gör mig lite glad.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, mina bilder blir som de blir... :)

      Jag förstår att dina promenader känns ensamma och tomma nu. Uh, det gör ont i mig att tänka på hur du känner det. Mitt Sotis börjar komma till åren, förresten...

      Radera
  2. Haha! När jag ser den där kanoten så kommer jag att tänka på en kanottur som jag och Anders gjorde i Kanada på 90-talet.
    Jag paddlade på så mycket jag bara orkade, och när jag skulle svänga in därifrån vi kom (på riktigt!) så sa Anders:
    - Men du... Viftar du inte med paddeln på fel sida nu?

    Haha! Han har egentligen tur att han lever :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha, han får allt vara tacksam, ja! När man tittar på någon som verkligen kan det där med kanoting, så ser det så enkelt ut. Det lilla jag har testat, det har också skett med kraft mer än teknik. :)

      Radera
  3. Jag hade nöjt mig med en promenad även om kanoting är kul! Kul men för kallt just nu ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kunde lätt bli riskabelt med kanoting, när vattnet är så kallt. Man kan ju aldrig veta vad kanoten hittar på... :)

      Radera
  4. Så fina bilder!
    Jag sitter här och tittar ut över ett totalt vitt landskap. Skimrande frostvyer när de är som vackrast i morgonsolen. Några grader kallt om nätterna målar landskapet vitt. Snart har solen torkat bort allt det vita. Det märks att det är mars.
    Kanoting är säkert jätteskönt. Du kan ta dig fram i de grunt vatten och på ställen som nästan är ogenomträngliga. Bergsklättring kräver nog sin starka viga kropp. Tror att den tiden är förbi för min del men visst kittlar tanken i den här tanten.
    Njut av vårdagen!
    kram

    SvaraRadera

Tack för din kommentar!