I väntan på Simone...

I ren desperation trotsade jag duggregnet idag och gick ut för att hinna ta ett par bilder till innan den fruktade Simone kommer och med kraft river ner alla löven samt kastar saker omkring sig med sin otämjda urkraft.

Det märktes tydligt hur välinformerade - eller åtminstone informerade - de moderna människorna är, för alla jag träffade talade om stormen. Ja, t o m främmande personer började spontant tala med varandra, vilket ju inte är så vanligt i detta land.

Det var väl inte inbillning när jag tyckte att även fåglar, andra djur och växer var medvetna om den förväntade väderförändringen? De har helt klart ett eget alarmsystem som vi IT-mediaberoende människorna inte riktigt förstår. Fåglarna var ute och bunkrade ivrigt på matplatserna och flög effektivt omkring på ett annat sätt än igår, en ekorre klättrade som om den haft eld i svansen uppför en gammal ek och därifrån till nästa träd, katter och hundar tittade lite avvaktande omkring sig och till och med växterna verkade förberedda. Jo, jag lovar: De vet.

Bilderna visar kontraster från rosor till hungriga fåglar och skridskoåkande småpojkar på Vapenvallens konstis. Alla är beredda och i morgon vet vi mer.

Jag ska ta det lilla lugna nu, det är mer än nog att Simone hetsar.