2014-02-05

När staden vaknar


Staden vaknar upp,
mörkrets grepp ger nu vika.
Blottar lust och sorg


En efter en tänder ljus i sitt fönster. Vad döljer sig bakom ljusens fasader? Hur många vaknar lätta till sinnes och hur många känner olust? Finns det fönster som aldrig tänds i glädje?

Ljus tänds och ljus släcks. Liv börjar och liv slutar. 

Den eviga gången. Vi irrar där någonstans, mitt i.


14 kommentarer:

  1. Ja, vi gör så. Vilken vacker morgonbild. Det är något speciellt med en stad som vaknar. En dag som gryr...

    Ha en bra onsdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En tidig morgon väcker många tankar. :)

      Radera
  2. Hejsan, Ailas!
    Minnen väcks till liv av din rubrik.
    När jag gick sista året i realskola så skulle vi skriva en uppsats innan examen. och jag skrev då att "staden vaknade" och såg framför mig just en bild som den du visar och tyckte själv att det var en poetisk början ;-)
    Men min lärarinna gav mig en utskällning utan dess like inför hela klassen. Minns det som igår. En stad kan inte vakna sa hon och gav en föreläsning om detta. Fick väl knappt godkänt för ett så fatalt misstag kunde inte förbises.
    Tänk ändå vad vissa saker "sätter sig"....
    Roligt att läsa att din stad i alla fall kan vakna :-)
    Kram, Agneta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken korkad lärarinna, så fullkomligt utan poetisk ådra! Uh och puh, trycka ner dina fina tankar ner i marken.
      Här vaknar staden, ja... och morgontimmar kan sätta alla möjliga tankar i rörelse.
      Kram

      Radera
  3. Vilken fin bild och vackra eftertänksamma ord därtill!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  4. Så vackert! Du är helt grym på haiku! Du skriver lika fängslande som den bästa konstnär. Det kommer alltid upp en massa bilder i mitt huvud när jag kikar in och läser hos dig. Här tittade lilla solen fram idag och det må jag säga var såååå skönt :-)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina Lotta, jag tror nog att det är i ditt huvud det fina uppstår... men jag är så klart glad över, om jag kan bidra lite.

      Ingen sol här, men milt och snöfritt.

      Kram

      Radera
  5. Ja, där är vi. Mitt i.
    :-)

    SvaraRadera
  6. Vackert skrivet. Och fin bild!
    Visst kan man fundera vad där finns bakom varje fönster. Glädje,sorg? Förtvivlan, förväntan, sjukdom, ensamhet, tvåsamhet, kärlek?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt är nog inte idyll, så är det.

      Radera
  7. Och en haiku till! Vad du kan. Visst kan en stad vakna - tänk vad opedagogiska och dumma lärare kan ställa till med. En vacker bild och en vacker dikt. Tyvärr frammanar inte utsikten över vår lilla gata några poetiska funderingar. Sex postlådor och en skåpbil med släpkärra. Vår grannes som har trädgårdsservice.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte svårt att skriva små enkla haikudikter. Jag är lite periodare, börjar jag... så kan jag inte sluta. Det kommer säkert fler här så småningom.

      Hm... låter nästan som att min utsikt överträffar din. :)

      Kram

      Radera

Tack för din kommentar!