Miljöpartiet avslutade idag sin kongress i Umeå, in i det sista med fåfänga försök till balanskonster utan dess tidigare like!
En av landets största populister till politiker, Gustav Fridolin, förnekade sig - naturligtvis - inte denna gång heller. I och för sig håller jag med honom om att blockpolitiken är "fördummande", men hur (mp) skulle tvätta bort sin vänsterstämpel har inte riktigt framgått, lika lite som hur partiet skulle klara flirten med Annie Lööf med flera utan svåra fläckar på det egna skinnet. Man bara gungar, än på det ena, än på det andra benet.
Miljöpartiet är liksom kallt och varmt, solsken och regn... samtidigt. Man fladdrar just nu fritt i vindarna, vågar ingenting utan väntar på varje vindil, påpassligt viftande från samma håll som senaste opinionen blåser. Sedan vickar man på höften på ett lämpligt sätt. Igen och om igen!
Borta är politiken som ska leda utvecklingen!
Friskolorna ska inte ge vinst, men ändå få göra det. Lärarna ska få "receptblock" för att kunna sätta in tidigare åtgärder, men vad det kostar och hur det löses praktiskt vet man inte, sedan lite apotek och gårdsförsäljning på det...
Ja, jag gäspar bara jag tänker på denna geleklump som partiet utvecklats till.
Nu ska Fridolin själv ägna sig åt ett halvårs pappaledighet, vilket i sig är glädjande. Jag tror nämligen att han är en utmärkt pappa. En glad och populistisk barnskötare och kökschef i det egna hemmet doftar honung och manna, även när barnet ska nanna. Ursäkta nödrimmet, blev bara så inspirerad av partiets bristande nydaning.
Hur partiets opinionsläge påverkas av att den färglösa Åsa Romson nu ska stå ensam vid rodret ett tag, är det svårt att sia om. Frågan är bara, om det inte kommer ett och annat populistiskt tjut från det fridolinska köksfönstret, så fort en journalist råkar passera på vägen. :)
DN 2 3 4 5 Exp 2 I
Enligt mitt förmenande är miljöpartiet totalt ointressant. Om deras orimliga krav skulle gå igenom skulle Sverige gå i konkurs inom 5 år. De är s.k. PUPOPS (personer utan perspektiv och proportioner) Detta ord har en härlig gammal östtysk klang och det är väl där miljöpartiet hör hemma. Staten skall bestämma allt!
SvaraRaderaJag har också väldigt svårt för dem. Det är nåt väldigt "allt bra till alla hela tiden" över det hela.
SvaraRaderaJa, precis... svepande formuleringar, som verkar sälja bra i vissa, okritiska, kretsar.
RaderaTyvärr vänder de flesta politiker idag sin kappa efter de många virvlade vindarna, det blir aldrig något vettigt av någonting. Populismen är det enda som spirar.
SvaraRaderaHar bestämt en känsla av att populismen ökat kraftigt på senare tid. Ingen förväntas behöva ta något ansvar, bara prata. Tyvärr ofta mot bättre vetande.
RaderaSå hemskt det låter allt det du skriver om MP. Nu måste jag tillstå att jag inte har haft varken tid eller tillräckligt med intresse att följa med i politiken varken i Sverige eller någon annanstans, men det fanns en tid då jag själv var grön politiker och hade en hel del att göra med MP i Sverige. Då tyckte jag att det fanns både substans och klokhet i mycket som de förespråkade. Nu finns förstås inte någon av de "gamla " kvar i partiet, allt förändras ju...men aldrig någonsin skulle jag ha märkt att det var "vridna" mot vänsterfalangen. De var gröna rakt upp och ner...
SvaraRaderaJag märker att jag måste följa med litet mera i dagens samhälle. Fridolin är väl väldigt ung?
Karin som ser att det mulnar på utanför fönstret...
Det tycks mig att dagens politiker alldeles för ofta är mer intresserade av att vara taktiska och få väljare än att genom konsekvent handlande "förtjäna" dem.
SvaraRaderaIdag väljer man erfarenheten ryggen och vi har två partier med partiledare kring 27-28 år. De attraherar unga väljare och varför inte det...? Men, samtidigt förlorar man något annat?
Jag är besviken på vindflöjelbeteendet och efterlyser erfarenhet, klokhet, ansvar som grund för det politiska arbetet.