2014-05-02

PÅ TRON

Kan du tänka dig, min högst medelmåttiga poesiådra överraskade mig mitt i korsordslösandet. Hade visst kört fast ordentligt, så tankarna behövde få komma in på lite flummigare spår och skapa balans i den förvirrade hjärnan.

Ja, det är inte mer med det, så här blev dikten:

PÅ TRON


Jag sitter, med solen nuddande,
smekande, förtrollande.
Tinas upp ur dunkla tankar,
ur mångfaldens  tvivlande lakuner.
Stundom sprittande, lekande,
men kanske också lite tvekande,
låter jag mig förföras,
ledas av aspars knappt hörbara rassel,
koltrastens charmanta drill,
hackspettens entoniga trumma.
Jag stiger in i vårvindens utsirade blomsterrum.
Där sitter jag nu på tron - i solrummets mitt.


11 kommentarer:

  1. Vilka vackert sammansatta ord - och vilka vackra blomster :-)

    SvaraRadera
  2. Tack, gulligt sagt, fina du. :)

    SvaraRadera
  3. Vackert, vackert på alla vis!

    Lyckades du få ordning på korsordsnycklarna som ställde till det?

    Trevlig kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket. :)
      Faktum är att lite poesi fick i gång hjärnan igen. Krysset är klart.

      Radera
  4. Du är helt otrolig på att få till det! Fantastiskt! Det ena ger det andra :-)
    Önskar dig en härlig fortsättning på helgen!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hm... och du är otroligt vänlig i din kommentar. Men jag sväljer positiva ord, de sporrar mig att bli bättre. :)

      Kramar!

      Radera
  5. Man får passa på att skalda när inspirationen rinner till...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis... blir det inte bra, så blir det i alla fall skaldat. :)

      Radera
  6. Mycket vackert Aila!
    Du är en skaldinna, säger man så om kvinnliga skalder, eller är det blott och bart skald som gäller?
    Ha en fin vecka!
    kram!

    SvaraRadera
  7. God kväll, Ailas!
    Här flödar orden som ett kristallklart vattenfall så vackert och detta mitt i ett korsord. Märkligt så det kan bli. Men visst är det en speciell känsla när man får till det så fint som du fått!
    Ahhh...blåa blomster...det vackraste jag vet :-)
    Mycket vackert du delar med dig av och jag tackar och tar emot!
    Varm kram, Agneta

    SvaraRadera
  8. Det var en riktigt fin dikt! Vad du kan!
    Och en sådan vacker bild därtill.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar!