Åsens by - kulturreservat

Pingstafton kan man fira på många olika sätt; vissa gifte sig, andra fixade en fest ändå, den tredje åkte kanske till sommarhuset, några tittade på hockey och "Mello"...

Själv gjorde jag, tillsammans med några vänner, en tidsresa i denna hänryckningens tid och det blev den finaste pingstaftonen på väldigt länge.

Vi åkte nämligen till Åsens by - Sveriges första kulturreservat - en bit utanför Aneby och förflyttade oss därmed sisådär 100 år tillbaka i tiden, till en värld av stenbumlingar och gamla gärdesgårdar, glada hästar, getter och griskultingar m fl djur i gröngräset - så långt från djurfabrikernas vidrigheter som det går att komma.

Denna småländska by är bevarad i syfte att visa gamla seder och bruk för kommande generationer, dvs hur folk levde och klarade sig i Småland förr i världen. Detta är en viktig ambition, då många unga idag inte har en aning om självhushållets tid; idag finns ju allt bara där på butikshyllorna, störtexponerade och i designade förpackningar. Bara money, så blir allt ditt. Jag får erkänna att med jämna mellanrum kände jag mig nästan lite skamsen, när jag tänkte på hur bortskämda vi är idag.

Men så enkelt var då inte livet för Tekla och de andra som levde i Åsens by i början av förra seklet! Tekla föddes år 1902 och bodde i byn till 1989. Vi tittade på hennes lilla hus och trädgård och allt såg ut som när hon lämnade byn. Ingen elektricitet, inga bekvämligheter... men allt bar ändå fram ett långt människoliv.

Det finns flera vandringsleder i och runt byn och vi valde faktiskt den längsta som går ner till sjön Ruppen och den orörda naturskogen, där ett rikt fågel- och växtliv finns tillgänglig för besökaren. Vi gick också förbi några timmerstugor och nästa gång kanske jag tar med mig en sovsäck och övernattar på en lave i en av stugorna. Det som talar emot detta plötsliga mod är att jag faktiskt var ganska rädd för de snälla hästarna vi mötte på stigen i hagen.

Denna "mjölkhylla" finner vi inte på ICA.

På lyckad skattjakt

Att samla på sig en massa av världens skatter och rikedomar är en kär hobby för många idag, för det gäller ju att visa vilken förträffligt lyckad person man är.

Jag kan självklart inte vara sämre, utan plockade fram kameran och började samla bevis på rikedomar omkring mig. Tro mig, jag fann en hel massa! Ingen kommer för all del höja ögonbrynen och titta beundrande på mig, för mina rikedomar finns tillgängliga för oss alla och är alldeles gratis. Det behövs varken bankfack eller värderingsmän, för måttstocken är helt annorlunda.

Det räcker att ha ögon att se med och hjärta att känna med och genast infinner sig känslan av stillsam och sann lycka. Förnöjelse i vardagen, fägnad i feststass. Mening med livet och känsla av att ingå i en oändlighet som en ytterst liten del. Befrielse från världens flärd och högfärd.

Ja, jag lever och jag njuter. Hm... och rik är jag. 

Den ljuva belöningen

Vid det här laget har vi nog förlåtit Kung Bore för hans tuffa framfart i vinter, samtidigt som vi kanske ändå bör vara tacksamma för att han prövat oss? För hur underbar en vår än är, så känns den ännu underbarare nu när den kommit såsom belöning efter vinterrusket. Det råder ingen som helst tvekan om att kontrasten fördjupar upplevelsen, i alla fall är det så för mig. Jag har varit som det lilla barnet som längtat efter julafton eller sin födelsedag.

Nu firar jag!

Jag tog en snabbrunda med kameran alldeles nyss och satte ihop ett litet kollage med belöningar, designade av ljuva Fröken Vår.

Ja, ni ser själva! Världen är grön igen; grön med sina alla underbara nyanser. Sedan kommer även blommorna i snabb takt nu. Idag blommar det hårt beskurna körsbärsträdet utanför mitt köksfönster och i rabatterna finns det mycket att vila ögonen på.

Ljuva maj! Ljuva maj!

Vi får inte heller glömma bort fåglarna, för många av dem överträffar nästan sig själva i dessa dagar. Det kom en liten regnskur i gårkväll och efter det en vårkonsert utan dess like. Koltrasten var den självklara solisten. Den satt i grannens TV-antenn och - som den sjöng!

Den självgående gräsklipparen

Jag är inte helt säker på att läsarna förstått att jag är en kvinna som är noga med att hänga med i den tekniska utvecklingen, dvs skaffa prylar som dels underlättar livsföringen och samtidigt är tidstroget trendiga?

För att ta bort eventuella frågetecken, tänkte jag idag visa er en bild på min miljövänliga och pålitligt självgående gräsklippare - en s k robotgräsklippare! Den är ganska billig i drift, behöver bara lite Specific och maltpasta, men går i nödfall att även köra på tonfisk (dock det dyraste märket).

Det allra finaste med denna modell är emellertid dess underbara kombinationsegenskaper: Maskinen kan nämligen även användas som sängvärmare samt psykoterapeut!

Som ni ser, så har maskinen en glänsande vacker design, vilket gör den till en självklar dekoration som höjer det estetiska intrycket även i en krävande omgivning.

I lyckans tecken

En lycklig kvinna sitter här och försöker samla intrycken efter en helt underbar dag i naturen och utan överdrift kan jag påstå att jag känner mig rik och hög av lycka. Det är verkligen en ynnest att få bo i en vacker trakt med hur många intessanta platser som helst att njuta av, bara några minuter hemifrån.

Idag besökte en väninna och jag naturreservatet Strömsberg, som ligger alldeles intill Jönköpings stad. På en av bilderna ser ni kontrasten mellan landet och staden. Bonden i traktorhytten har bråda tider just nu och killen på bilden körde på sin åker så att dammet yrde vida omkring.

Vi däremot hade ingen brådska alls, utan strosade njutningsfullt och i lagom takt i solskenet, beredda på både öron- och ögongodis... och inte blev vi besvikna.

Strömsbergs naturreservat har en varierad och mycket spännande terräng med bäckraviner, sluttningar och flera motionsspår. Fåglarna sjöng och skogen var översållad av sippor i olika kulörer samt andra vårblommor. Jag önskade nästan att jag hade haft fler ögon att se med... så mycket vackert fanns det att titta på överallt.

I denna skog finns så gott som samtliga Sveriges trädslag representerade, från bok till gran. Man har också planterat en del exotiska träd i skogen. Eftersom området är ett naturreservat och därmed inte brukas av den skövlande människan, finns där många gamla träd och död ved, vilket givetvis gynnar många fågel- och andra arter. Det sägs att ungefär en fjärdedel av alla skogslevande arter är beroende av död ved.

Det är ingen överdrift att påstå att denna skog är en riktig trollskog! Många vinterstormar har nämligen lämnat sina visitkort och skapat ett fantasirike, där man med lite fantasi lätt kunde se både troll, skogstomte, jättar och andra magiska figurer.

Visst är det fantastiskt att vi har möjlighet att njuta av sådana här skådespel alldeles gratis?

Första Maj

Oj, vilken underbara dag det blev! Jag känner hur det sprudlar av vårglädje inom mig.

En väninna och jag gick runt Rocksjön - en av våra tre sjöar - och hade med oss lite fika. Ungefär halvvägs satte vi oss på en bänk och blev sittande där, länge... Vi njöt av solen, naturen och av varandra. Av fikat också, förstås.

Ja, njöt var verkligen ordet! Vi tänkte på hur bra vi har det och hur mycket av det allra bästa faktiskt är gratis.

En helikopter flög runt, runt och höll uppenbarligen ett öga på bråkstakarna som valt att fira denna dag på ett helt annat sätt. Det var visst bråk, knallskott, bilar i brand, skrik och gap och givetvis akutfärder till sjukhus och så poliser överallt i stan.

För vissa verkar bråk vara en viktig krydda i tillvaron.  :(  Undrar om de vet varför de bråkar, egentligen? Vad tror de sig vinna?

Som sagt, vi njöt av dagen i stället och jag passade på att komplettera min sippsamling med några gulsippor som fanns vid sjön.

Valborgsmässoafton

Borta är tiden då jag frös i kortärmad sommarklänning och högklackade skor på någon utedansbana på Valborgsmässoafton, oavsett väder. För precis så var det i min ungdom; då skulle alla "tvunget" bete sig, som om det vore sommarväder. Jag skall verkligen inte snacka något dumt om dagens ungdomar, tror faktiskt att de på många sätt är klokare än vad vi var.

Ikväll blev det i stället Valborgsfirande i lämpliga kläder, med musikkår, skönsång av Talang 2010-vinnaren Jill Svensson, tal till våren och så - på en annan festplats - en stor brasa, lite mer sång och tal och så ett härligt avslutningsfyrverkeri.

Varför det blev två olika festplatser?

Jo, därför att vid den första vågade man inte tända brasan på grund av stor brandrisk, eftersom det blåste ganska kraftigt. Eftersom vi så gärna ville uppleva lite brasvärme, så förflyttade vi oss snabbt till en festplats där brasan inte låg lika känsligt till.

Tyvärr var jag så klantig att mina batterier tog slut före fyrverkerierna, men några bilder hann jag i alla fall få ihop.  :)

Just det, ja... Kvällen krönades med fika hos goda vänner. Som ni förstår, så hade jag en härlig Valborgsmässoafton. Hoppas att även du hade det!