2012-06-13

Fåglar som nattmackor

Det är en kär tradition att varje kväll läsa en timme eller två innan jag somnar. (Jodå, jag kan läsa även vid andra tider, hehe.) Brukar ha flera böcker intill mig, ett nattligt smörgåsbord att längta till, med andra ord.

En av de givna "nattmackorna" är Folke Rösiös klassiska Svenska fåglar, vars originalupplaga kom ut 1947. Mitt exemplar är från åttonde upplagan, från 1955 och en riktig pärla för den fågelintresserade.

Boken innehåller givetvis bilder och sedvanliga artbeskrivningar (249 st) som en fågelbok sig bör. Det som emellertid gör boken så speciell att jag ständigt återkommer till den, är de 100 berättelserna i kåseriform om Rösiös möten med olika arter ute i naturen. Han var en otroligt duktig fältornitolog och hade dessutom en god författarförmåga. Tidvis läser jag en sådan berättelse varje kväll, innan jag fortsätter läsningen av någon pågående roman.

Så här kan det stå i boken; jag citerar några korta slumpmässigt valda rader:

Ekhagen genljöd då och då av nätväckors ljudliga mångahanda rop och läten, olika variationer på ett långt hörbart ty-ty-ty-ty eller det stundom mycket tätt och snabbt upprepade tvätt-tvätt-tvätt. Det senare betydde antingen att en hane uppvaktade en hona eller också att två hanar kommit varandra för nära och ursinnigt jagade efter varandra i halsbrytande slingor genom trädens och buskarnas grenverk. Rätt som  det var kommo två stycken farande bakifrån och så tätt förbi mig, där jag satt, att jag hajade till. Det är ju vanligt, att en fågel, som är jagad, kastar all försiktighet och avsiktligen stryker tätt intill en människa i hopp om  att förföljaren förskräckt skall hejda sig, men jag vet inte, om det var meningen den här gången...

När jag nu ändå skriver om fåglar, så är Lennart Nilssons Orre, trast och trana - som handlar om etymologin kring fåglars namn - också mycket intressant. En fågel per kväll blir det ganska ofta även där.

När jag väl gått igenom alla arterna i dessa böcker, är det läge att börja om från början och varje upprepning gör att jag lär mig något nytt.

Nu ska jag lämna datorn och ägna mig en stund åt trädgården. Med lite tur kanske jag får sällskap av lilla kvicka Ballerina Bianca!

I


11 kommentarer:

  1. Härligt att ha en sån fin gammal bok i sin ägo! Jag gillar fåglar, men är inte överdrivet bra på dom (men skulle klassa mig bättre än medel, i alla fall i min bekantskapskrets).
    Fåglarnas läte är dock fortfarande en gåta för mig. En tjej som jag var ut till Hornborgarsjön med, hon sa att hon hört talgoxen göra 100 läten. Jag tyckte mest att det kvittrade överallt, och vem som pep, det hade jag ingen aning om :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Talgoxen är känd för sina många läten och "dialekter". Jag är fågelintresserad, men inte speciellt kunnig. Lite har förstås fastnat med åren, för det är onekligen en mycket intressant värld!

      Radera
  2. Orre,trast och trana finns i mina ägor också.
    Kolla i din fågelbok om du hittar Svartpannad törnskata. Den fanns att se på Öland förra veckan till många fågelskådares förtjusning. De stor där med sina långa stora kikare och spanade, för enligt en man så hade just den arten aldrig varit på Öland innan. Jag hade ingen fin kikare att spana med så jag kollade i fågelboken :-)

    Hoppas du sluppit åska idag.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, den svartpannade finns inte med i denna, hittade den däremot i en annan fågelbok jag har. Sedan finns den så klart även på nätet! Den liknar en varfågel!
      Det är alltid en stor händelse när det kommer en ny art! Du var kanske i Ottenby?

      Ingen åska här idag, klagar verkligen inte.

      Kram

      Radera
  3. Jag kan tyvärr för lite om fåglar men lära sig under trevliga former låter bra. Bara man inte somnar ifrån den...

    Trevlig kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ligger man redan i bädden, så gör det kanske inget. :)

      Jag är inte heller någon ornitolog, men är mycket förtjust i fåglar.

      Radera
  4. Rösiös bok är väldigt trevlig, den brukar jag också läsa i. En härlig äldre svenska och mycket målande beskrivningar. Sedan har jag också Erik Rosenbergs "Fåglar i Sverige" från 1955, också en klassiker med härligt personliga reflexioner över de olika fåglarnas egenheter. Lyssnar man sedan på Povel Ramels "Småfoglarne" är lyckan fullständig!

    SvaraRadera
  5. Povel Ramel skippar jag, böckerna ger mig mer. :)
    Just nu ger koltrasten en helt underbar konsert här! Han hördes in, så jag öppnade ett fönster för att kunna höra bättre.
    Vilken härlig kväll!

    SvaraRadera
  6. Det där är någonting som jag har förutsatt mig att göra tidigare men som inte blir annat än tanken. Men böcker ligger det nog och väntar:) Någon gång längre fram...man lär sig så mycket när man läser fågelböcker...och andra också förstås

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en trevlig vana och tar inte så många minuter. Alltid lär man sig något också.
      Ser att klockan är mycket, så nu får det bli en ny fågel igen.
      Koltrasten har sjungit så otroligt fint ikväll, förresten!

      Radera
  7. Om du är en kväll vill höra fågelsång i stället för läsning är www.fågelsång.se en bra hemsida. Det fungerar även på din mobiltelefon, vilket naturligtvis är lätt att bära i sängen :-)

    SvaraRadera

Tack för din kommentar!