Sommarlov är ett av de vackraste orden i det svenska språket, i varje fall om vi tolkar in den bakomliggande andemeningen. Idag springer äntligen studenterna ut även här i min stad. För några minuter sedan passerade en grupp finklädda och glada ungdomar mitt hus. Skrikande och tutande, ja, men härliga att se.
Med sina inflationsbetyg i handen, blombuketter, nallar och flaskor runt halsen kommer de sedan att skräna som galna odjur på sina lastbilsflak, utan minsta hänsyn till stadens arma befolkning. Vad de sedan gör senare under kvällen och natten ska vi bara inte tala om...
Så brukar det ju heta i folkmun, men... Idag handlar det om ren GLÄDJE!
Vi skall inte missunna ungdomarna deras glädje över att 12 års tvångströja äntligen är över!
Idag ska de nyblivna studenterna inte behöva tänka på vad som händer sedan, tycker jag.
Världen väntar där utanför, med sina orättvisor, sin arbetslöshet och sina krav på fortsatt utbildning. Låt den vänta riktigt tyst denna dag.
Jag tycker - låt mig få säga det - att vi har otroligt fina ungdomar i detta land. De är glada, duktiga (faktiskt!), öppna och positiva. Detta vågar jag säga, efter att ha arbetat större delen av mitt liv i den utskällda svenska skolan. Givetvis finns det problem, men vi får inte enbart ägna oss åt svartmålning utan även se de många glädjeämnena som faktiskt finns.
Vad politikerna gjort med skolan, är i varje fall inte ungdomarnas fel.
Den finska skolan i sin tur har blivit en internationell förebild, efter fina placeringar i de jämförande PISA-undersökningarna där man testar vissa färdigheter hos 15-åriga ungdomar i olika länder. (PISA betyder Programme for International Student Assessment.)
Jag har tidigare påpekat det tveksamma i att dra för vittgående slutsatser av den här sortens kunskapstester, eftersom man i debatten ofta glömmer bort att titta på vad man egentligen mäter och på vilket sätt mätningarna görs. Under många internationella samarbetsprojekt, där även Finland varit med, har jag ofta haft anledning att vara mycket stolt över våra svenska elever.
Den som eventuellt är intresserad av att läsa vidare om PISA-testerna hänvisar jag till
DN-debatt, som på ett sakligt sätt diskuterar frågan.
I
Jag tror att det är mera än viktigt att ta fram alla de positiva sidorna som finns i våra ungdomar, än att stirra sig blind på sådant som inte är bra. Du är helt på rätt linje i mitt tycke. Hoppas att deras dag blir oförglömligt bra!
SvaraRaderaTids nog väntar ett annat allvar.
Ha en fin dag!
Karin
Vi växer mycket mer via positivitet än genom gnäll. Det betyder inte att vi ska blunda för problemen, men det är det vi lyckats med som sporrar oss vidare.
RaderaHärlig dag till er på Åland!
Kram
Nej, vi ska verkligen inte missunna dem deras glädje! De står inför något nytt och det finns en framtidstro. Låt våra ungdomar behålla den så länge det går!
SvaraRaderaDen ljusnande framtid är vår!
Yes, vi måste tro på framtiden! Vad skulle vi annars tro på?
RaderaVisst skall de få festa. Tids nog börjar allvaret. Sedan får vi se hur långt kunskaperna räcker. Snickare och bilmekaniker får ju jobb direkt, så det är ju något att satsa på. Hörde att de har börjat omskola arbetslösa akademiker i Storbritannien till rörmokare. De fick både jobb och bra betalt direkt. Kanske något för Sverige också?
SvaraRaderaDen gamla tidens beundrande syn så akademiker har gjort att "alla" velat bli just akademiker, men ett samhälle behöver inte alla dessa. Det har resulterat i att yrkeskunniga ungdomar har fått bra arbeten och dessutom sluppit studieskulderna.
RaderaKan bara hålla med dig i mycket av det du skriver; svenska ungdomar är duktiga och ambitiösa i allmänhet och det är inte deras fel att politiker varit klåfingriga och börjat detaljstyra skolans inre arbete i detalj från Stockholm.
SvaraRaderaSen kan visst ha nåt att lära av Finland, men jag hävdar med en dåres envishet att de har haft en enklare väg eftersom de i stort sett inte har några elever med annat hemspråk. Det är ofta en tillgång att växa upp som flerspråkig men då krävs det möjligheter att utveckla språken parallellt. Och där har nog Sverige missat en del, eller helt enkelt inte haft de resurser som krävs när det gäller svenska 2 och hemspråksundervisning.
Våra ungdomar är också attraktiv arbetskraft i utlandet, det visas gång efter annan.
RaderaI Finland har lärarna större befogenheter, vilket jag tror påverkar resultaten också. De har mycket större möjligheter att arbeta med sitt egentliga uppdrag dessutom!