2012-07-13

En stackars kollapsad katt


I ett tidigare inlägg fick våra sommargäster Freja, Morris och Rosie gästblogga direkt från kattkollot, vilket fick huskatten Sotis att åberopa likabehandling, demokrati och rättvisa. Han är nämligen en modern katt, som väl känner till sina rättigheter och hur man får sin vilja igenom, så det var bara för mig att överlåta tangentbordet ett tag.

Så var så god, här kommer

Sotis: Ett sånt elände! Ni kan inte tro mig, men här i mitt hus finns det just nu tre andra katter. Jag skulle nog egentligen inte bry mig sååå mycket om inkräktarna, om det inte vore för att min matte fjäskar så mycket för dem. Även det skulle jag kunna ta, dock rätt motvilligt, om det inte vore för att hon helt enkelt struntar i mina rättmätiga, kattliga behov.

Titta ett ögonblick på bilderna, så bör det klarna. För vad ser ni överst?

Jo, en svag, kollapsad kattstackare som ligger totalt utmattad på köksgolvet. Uthungrad och eländig.

Det råkar vara jag!

Med mina sista krafter lyckades jag påkalla mattes uppmärksamhet med ett darrande mjaouu gällande den tomma matskålen och mitt allmänt eländiga tillstånd. (Visserligen låg det en del småbitar kvar i skålen, som matte tydligen menade att jag skulle nöja mig med. Men, ni ska inte för ett ögonblick tro att hon själv hade ätit av dem!)

Det var nog nära att hon fick ringa till akutveterinären, så allvarligt var mitt tillstånd... och till slut insåg hon nog, att det skulle bli billigast att fylla på med fräsch mat, så det gjorde hon.


Nu har jag ätit lite och orkar till och med skriva lite, även om tassarna fortfarande är lite darriga och pälsen släpper hår.

Jag skulle gärna vilja kurra och smälta maten en stund på mattes mage nu. Får jag det, så är hon (nästan) förlåten.

12 kommentarer:

  1. Men din stackare... Vilken konkurrens du har fått!

    Men snart åker dom nog hem, och då blir allt som vanligt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det handlar om ren vanvård här. Hoppas verkligen att huset snart blir helt och hållet mitt.
      /Mvh Sotis

      Radera
  2. ja Sotis verkar inte ha det lätt! Vad skall man tro? Har matte helt glömt bort mig till förmån för de andra (inkräktar)katterna? Får hoppas att ägarna snart kommer tillbaka, annars kommer jag tappa i vikt av oro! Och inte verkar det finnas så mycket fåglar att titta på heller, bara en massa skator, kråkor och annat elände! Knappt ens värda ett mjau, och så är ju de så obehagligt stora!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fåglarna har ätit upp körsbären nu, så de är inte så många och småfåglarna håller sig undan. Det kan vara inkräktarkatterna som har ätit upp dem, när jag tänker efter.
      Tack för omtanken.
      /Mvh Sotis

      Radera
  3. Din stackare!Hoppas att maten gjort dig lite piggare. Annars tycker jag att du kan begära en mus på silverfat ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för detta, jag förtjänar verkligen något alldeles speciellt. /Sotis, fin katt och husets herre

      Radera
  4. Ibland får man slita katt.

    SvaraRadera
  5. Du är storartad Sotis! Att stå ut med tre andra katter och en matte som snålar med maten. Tur att hon besinnade sig.
    Allra minsta krav måste finnas på att embarkera hennes mage resten av dagen. Stå på dig Sotis. Finns det inte något kattfack som kan hjälpa dig om matte inte tar reson...jag menar det där med magen

    Puss på nosen från Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, snälla Karin för förståelsen för min svåra situation. Matte var och handlade idag, men tror du att hon köpte tonfisk? Tror att jag ska själv bilda kattfack, för så här kan en katt inte ha det.

      Tasskram på dig, Karin!
      /Sotis

      Radera
  6. Tänk så verbala våra älskade djur är om man kan lyssna och förstå! Stå på Dig Sotis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan lita på att han gör. Envis till max är han.
      Han hälsar, förresten. :)

      Radera

Tack för din kommentar!